Svartkörningar

Taxi har nog i alla tider förknippats med svarta pengar. Det är säkert inte helt oförtjänt, men faktum är att jag sällan eller aldrig kör svart. För det första av den enkla anledningen att företaget behöver pengarna bättre än mig och sen för att om det ska vara någon riktig förtjänst så ska man sätta det i system och ha kolla på hur mycket man får in. Ingenting för mitt samvete i alla fall.


Det som egentligen är besvärligast med mitt tankesätt är att man lätt blir idiotförklarad. Framförallt om man råkar säga att man äger bilen själv och inte är anställd. Av den anledningen är bilen aldrig min på helgkvällar. Jag är anställd och vill inte lura min åkare. Det argumentet köper de flesta och diskussionen är avslutad.

När jag körde i Örebro hände det allt som oftast att det kom fram folk till taxihållplatsen på Stortorget och ville åka till Kumla. Standard dialogen kunde se ut som följer:


- Hej, vad kostar det att åka till Kumla?


- Ungefär 250 kronor (Jag vet, det är ett tag sen det här)

- Hur mycket ska du ha om du kör svart?

- 400 kronor. (Mitt standardsvar)


- Men det är ju dyrare!


- Ja, jag tar ju en risk genom att göra något olagligt!


Det brukade inte bli något mer tjafs utan kunden fann sig i att åka på taxameter.


Men det finns undantag. Jag fick en kväll en hämtning av medelåldersman på Frimis. Han skulle åka till Lindesberg, en superbra skjuts! Men jag fick bara köra honom på det villkoret att jag körde svart. Ärlig som jag är så talade jag om att jag inte gör det. Så skulle han beställa ny bil! Jag frågade hur mycket han tänkt sig att betala och säger ett pris som är betydligt högre än vad det kostar på mätaren, så jag ger med mig och vi åker - utan taxametern påslagen - till Lindesberg. Han var mycket nöjd och tyckte att jag gott kunde lägga ner mina dumma principer och fatta att både han och jag tjänade på detta. (Hur han nu fick ihop den uträkningen har jag aldrig riktigt förstått.) Hur som helst så betalade han det överenskomna beloppet plus dricks, för det tyckte han att jag var värd. På vägen hem slog jag på taxametern och plockade in pengarna i bolaget.


Nöjda kunder är bra kunder!

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0