Skit dag!
Vissa dagar borde man inte gå ur sängen utan bara ligga kvar och vänta på att det ska bli en annan dag. En sådan dag hade jag i fredags. Men plikttrogen som man är så masade jag mig upp och mötte en dag jag helst vill glömma.
Det började med att jag som vanligt tittade ut genom fönstret och kunde konstatera att det snöade, igen! Det ska ju vara vår nu. Hur som helst, ut i taxin och börja arbetsdagen. På förmiddagen ringde en av mina chaufförer och meddelade att han inte kunde jobba åt mig första helgen i maj vilket han lovat för över en månad sen. (Vi ska nämligen åka till Åland den helgen och för en gång skull tänkte jag ta ledigt och följa med, och eftersom det är många på taxi som ska med så är det jätte svårt att få tag på folk som vill vara hemma och jobba.) Redan där sjönk mitt humör ännu några snäpp.
Snöandet - eller "snögandet" som dom säger i den här delen av världen - fortsatte hela dagen och blev bara värre och värre. Plogbilar lös med sin frånvaro. Vid middagstid fick jag en hämtning inne på gården på Västra Jannelund. När det inte är snö är det väldigt trångt där och det ligger stora stenar överallt som nog är till för att ingen ska åka på gräsmattorna, men som för oss på taxi bara är i vägen. Hur som helst så var det inte plogat och snön låg i ett drygt decimetertjockt lager. Jag trixade mig fram mellan de nu osynliga stenarna, var noga med att hålla farten någorlunda uppe för att inte köra fast och rundade en husknut för att där få tvärstanna. Någon hade parkerat en bil där det var som svårast att komma fram. Bara att lägga i backen och försöka hitta en annan väg, trodde jag! Hjulen spann och jag satt fast. Jag svor lite, körde fram ytterligare en bit, la i backen och tog sats. Jo då, bilen gick fint bakåt, jag höll jämn - förhållandevis hög - gas och aktade mig noga för stenarna. Då får bilen ett kast och glider rakt in i en stolpe! Grova svordomar igen! Här hade man snyggt undvikit stenarna, sett till att man inte körde fast, men istället lyckats sladda in i en stolpe. Glaset till bakljusen och kofångaren blev så snygga! Nåja, hänt är hänt och det var bara att köra vidare med en kofångare som hängde på sniskan.
Senare på taxistation fick jag av snälla kollegor hjälp att hänga fast kofångaren igen så nu är det bara en spricka i den samma och glaset till bakljuset som skvallrar om vad som hänt. På eftermiddagen får jag en planet från Laxå till Hällefors och sen tillbaka till Karlskoga. En superbra resa! Men inte när det snöar och är snorhalt! Motorvägen mellan Laxå och Örebro var supermoddig, det högg tag i bilen hela tiden och trafiken flöt på i max 80 km/h. Resultatet av det blir att man blir sen och väldigt trött av att sitta på helspänn hela tiden. Som tur var hade jag en mycket trevlig kund. Han var dagens behållning för när vi kom fram till Hällefors gav han mig en nyckelring för att jag varit så trevlig och hjälpsam. Han berättade att den var av renhorn och att den förde lycka med sig, det gav ju lite extra skimmer till denna annars värdelösa dag. 
Jag ska spara nyckelringen och sätta den på nyckeln till den nya bilen!
