TAXISNACK

Sitter nu här efter en alltför lång frånvaro för att efter (välförtjänt) påbackning göra ett inlägg i denna blogg. Jag har inte ansett att det hänt något som varit värt att skriva om men tänkte nu i alla fall blogga lite i ämnet - väldigt vitkigt för mig men helt ointressant för allämänheten - bilbyte!

Eftersom det även efterfrågats mer bilder så kommer här ett helt gäng!

Nåja, det är ju som sagt inte första gången jag byter bil och erfarenheten säger mig att hur mycket man än förbereder denna process så strular det. Måste trots detta tillstå att det den här gången gick ovanligt smidigt och mycket av det har jag vår "kontorsråtta" Väinö att tacka för.

Som jag kanske har nämnt förut så är en taxi ett bruksfordon. Det är den "producerande maskinen" i mitt företag. Den skall vara funktionell, pålitlig och hållbar. Ingen lyx och inget lull lull. Den ska rulla så mycket som möjligt. När den står i garaget eller på verkstad kostar den bara pengar, och det är motsatsen till vad den ska göra. Den ska inbringa pengar! Därför vill man att bytet ska ske snabbt och helst på en ledig dag. Jag hade tur! Jag missade inte en enda körning och som sagt var detta mycket tack vare god planering av vårt kontor.

Hur som helst. På måndagen satte jag chaufför på taxin för att åka och fixa den nya. (Lite får man offra trots allt)

Eftersom det bara finns ett bilmärke på marknaden som uppfyller mina krav så bar det iväg till Rejmes i Örebro för att hämta den nya Volvon!



Fast frågan är ju om den verkligen är en Volvo. Den har inte många likheter med de Volvobilar jag har haft i min ägo under årens lopp... Men det finns ett Volvoemblem i fronten...



och det står V70 på skuffen så jag får väl lita på att det är en av rätt sort...



och skylten i hallen (med stor töntvarning) förkunnar ju också detta.

Som tur är får jag naturligtvis träffa min favorit Peter! Och nu kommer även han på bild.



Helt mot mina principer så har jag tydligen inhandlat en bil med allt lull lull som man kan tänka sig. Hur gick det till? Jo jag vet faktiskt hur det kunde hända. Man hade ett speciellt erbjudande för företag den veckan jag beställde bilen som innebar att det blev billigare att köpa en fullutrustad än en vanlig enkel, och även om jag är emot extrautrustning så är jag ju inte dum.... (eller?)

För första gången i världshistorien fick därför Peter äran att demonstrera den nya bilen för mig. (Alla andra gånger har jag bara skrivit på alla papper, tagit nycklen och åkt. Peter har som han ska, vänligt frågat om han inte ska visa bilen, men alltid fått till svar att jag inte har tid och att jag redan kan den.)



Många knappar och funktioner är det. Frågan är hur många man kommer bli beroende av. Risken finns att jag aldrig mer kommer kunna köpa en bil utan lull lull...



Alla papper påskrivna och "genomlästa". Nåja, jag har aldrig läst villkor hit och förbindelser dit. Det har alltid funkat ändå.



Mycket annolunda inredning mot den förra bilen. Men snyggt om än något mindre praktisk. Men det kan man ju inte göra något åt. Bilarna är ju inte specialtillverkade för taxi precis. I hörnet skymtar de klassiska blommorna man får av Rejmes när man köper ny bil. Det finns en ganska rolig historia runt dessa blommor - som jag förövrigt faktiskt skulle kunna blogga om någon gång - vilket denna dag resulterade i att jag fick TVÅ buketter + en blomercheck! Visst är han underbar min gode försäljare?



Nästa anhalt är skyltcity i Karlskoga där bilen ska få sina svarta och gula stripes som visar allmänheten vilket taxibolag man tillhör.



Jag kanske är petig men jag gillade inte siffrorna. Jag tyckte dom var för stora i förhållande till bokstäverna så efter mycket mätande och diskussioner hit och dit så gjorde man nya som var ca en centimeter lägre.



Sista bilden på bilen i orginalskick....



Stripningen klar! Jag är nöjd och som killarna på skyltcity sa, så är det huvudsaken. Tror inte dom höll med mig i mitt resonemang men jag vidhåller att min stripning är snyggare än dom andras.

Tillbaka till Örebro och SRA (eller stjärna fyrkant som dom numera heter) för montering av taxiutrutsning. Men först in en snabbis på växeln...



Min trognaste bloggläsare fick den ena av blombuketterna bara för att hon är bäst!




En Karlskoga - Degerfors taxi placerad utanför Taxi Örebro's högkvarter - Södra Station!



Nästan klar.... Bara dom gula registreringsskyltarna som fattas...

Jaha... Då var det väl klart då? Nä... Jag har ju den gamla pärlan kvar... Jag hittade snabbt en köpare som ville hämta bilen på en gång när den var avrustad. Bra! För den kostar ju också för varje dag den står. Men det blev lite stressigt. Men det löste sig det också.



Ännu mer papper att skriva på och dessa måste man vara mer noga med att lästa genom.



Allt klart. Bara att dra iväg...



Sista bilden på min gamla trotjänare. Jo, hur patetiskt det än låter så kändes det lite vemodigt. Erkänner det helst inte men jag fällde faktiskt en liten tår. Även om en bil är ett dött ting så har jag i alla fall spenderat de sista fyra åren tillsammans med "honom". Vi har varit med om mycket tillsammans han och jag. Sen är det ju så att även jag ibland har svårt för förändringar. Jag saknar honom fortfarande fast det gått snart fyra veckor. Men jag börjar vänja mig vid den nya och jag måste väl - fast det tar emot - erkänna att den nya går tystare, stadigare och är lite snyggare...