TAXISNACK

I de flesta fall anser jag att taxi har ett bra samarbete med lagens långa arm. Vi hjälper ofta till med att spana efter bortsprungna tanter och ser till att de lätt överförfriskade personer som blir utslängda från krogen kommer hem istället för att ställa till bråk. När man jobbar i trafiken varje dag som vi gör och ska hämta folk på de mest konstiga platser så händer det att vi ibland kanske inte följer alla trafikregler och för det mesta har man överseende med det eftersom man vet att det finns bra anledningar till att vi inte alltid är helt regelrätta.

Men det finns undantag. Jag har en kompis som bodde i Vivalla en period. Jag var ofta där och fikade på kvällarna när det blev lugnt mellan körningarna. På Blåbärsvägen upp mot Vivalla står ofta polisen och har körkort och nykterhetskontroll.

Där kom jag alltså åkande en kväll efter en intagen fika hos ovan nämnda kompis. Jag blev stoppad, fick blåsa och ombads visa körkortet. Nu är det ju så här att de flesta taxichaufförer, och så även jag, har två plånböcker. En privat och en taxiplånbok.  Jag för min del har alla kontokort i min privata och vill också därför ha mitt körkort där för att kunna legitimera mig när jag handlar på något av dessa kort. Med andra ord så hade jag inte mitt körkort med mig. Det var två poliser som stoppade mig, en ung manlig och en lite äldre kvinnlig. Den yngre blev förargad över att jag satt och körde taxi och inte hade körkortet med mig, bad om mitt personnummer, gick till polisbilen och anropade centralen som gjorde en koll. Jo då, jag hade rätt att köra både bil, taxi samt en massa andra fordon. Han gav mig en sträng åthutning att nästa gång skulle han minsann bötfälla mig om jag inte hade körkortet med mig. Den kvinnliga polisen sa i det här läget ingenting utan höll sig i bakgrunden.

Kvällen efter är jag åter och fikar hos min vän, åter igen står polisen på Blåbärsvägen, åter igen blir jag stoppad, får blåsa och anmodas visa upp mitt körkort, som fortfarande låg kvar i min privatplånbok hemma på köksbordet. Vi detta tillfälle är det en ny ungtupp men samma kvinnliga polis. Även denna gång är det den yngre som ber mig blåsa och visa körkortet medans hon håller sig i bakgrunden. När jag börjar skruva lite försiktigt på mig och försöker klura ut någon bra anledning till att jag återigen inte har körkortet med mig kliver den kvinnliga polisen fram, blinkar åt mig och säger till sin yngre kollega:

Hennes körkort såg vi igår så det behöver vi inte se idag igen.

En annan gång skulle jag hämta en dam som jag kört många gånger och som jag visste hade mycket svårt att gå. Jag skulle hämta henne vid Lucullus på Storgatan i Örebro. En gata som endast får trafikeras av buss, taxi och varutransporter. Denna dag ösregnade det och därför försökte jag stanna så nära ingången till affären som möjligt. Det resulterade i att jag stod med bilens bakhjul en liten bit in på övergångstället. Jag hoppar snabbt ur bilen, fixar in damen och hennes påsar så fort som möjligt för att inte bli helt genomblöt och just som jag ska hoppa in i taxin och åka iväg kommer farbror polisen och knackar mig på axeln.

Hurru, så här kan du inte stanna!

Jag som är mycket väl medveten om detta svarar:

Jo, jag vet, men det regnar ju och det tar ju mindre än en minut. Det är ju faktiskt en taxi och jag vill ju vara hjälpsam mot mina kunder.

Taxi ska föregå med gott exempel, svarade han och tog upp blocket med böteslappar.

Jag kan lova att det tog mer än 10 gånger så lång tid att skriva ut boten än det tog för mig att få in kunden i bilen, vilket resulterade i att jag stod säker 10 gånger så lång tid än som var tänkt på övergångstället, som inte användes av en enda person under denna tid eftersom det bara var jag och polismannen som var dumma nog att stå ute i ösregnet denna eftermiddag i Örebro.

Jag har fler polisberättelser men de sparar vi lite på.