M
På vår taxiväxel - som förövrigt ligger i Örebro - jobbar det en tjej som vi här kan kalla för M. (Jag har ju sagt att jag inte ska nämna några namn.) Hon har jobbat där i evigheter! Jag anser att hon är den absolut bästa telefonist vi har. Hon kan verkligen sitt jobb, hon är plikttorgen och oerhört rättvis! Trots att hon och jag varit mycket goda vänner i många år, umgåtts privat och festat ihop så har hon aldrig under alla år gett mig någon bra körning som jag inte var berättigad till. Jo, jag har försökt men icke! M - som förövrigt fyller 45 år i år, samma dag som jag faktiskt, fast jag fyller inte alls så mycket - är en tjej med verkliga rådjursögon, och ett sätt som gör att man inte kan bli arg på henne.
Men nu är det så här att hon har ett lite annorlunda sätt att tänka än de flesta människor, och det är väl det som gör henne så unik. Hon tycker till exempel att hon har väldigt bra ordning på alla sina papper på jobbet. Det tycker ingen annan. Om hon är sjuk en dag eller av någon annan anledning inte är där och någon annan ska försöka hitta bland hennes papper går det inte. Det finns liksom inget system, eller jo, det finns ett system, M:s system. Det är ett system som M har full koll på men som för någon annan bara verkar vara en enda röra. Men som sagt, hon är oerhört duktig på sitt jobb och har nästan alltid full koll på saker och ting. Ja, nästan. Det är det här med nästan som gör att jag bara inte kan låta bli att skriva om henne.
Det har genom åren hänt så mycket roliga och oförglömliga saker med M så jag skulle kunna ägna hela den här bloggen åt endast henne. Men till att börja med ska jag ta några korta saker som är typiska så ni kan få en bild av henne.
M är, precis som jag, rökare. Hon har så länge jag kan minnas rökt Marlboro Light. Så en dag när jag kommer in i växeln för att hälsa på henne så står hon och röker vanliga röda Prince. Jag höjer förvånat på ögonbrynen och undrar självklart vad detta kommer sig av. Svaret jag får är lika roligt som otroligt:
- Jo vet du, det stod i tidningen igår att man kan få cancer av light cigaretter!
M som naturligtvis hade fått allt om bakfoten hade läst ett reportage där en läkare var kritiskt mot light cigaretter eftersom det får folk att tro att de är mindre skadliga vilket de naturligtvis inte är.
M har en mycket stark fobi och det är för getingar. Detta har gett i alla fall mig, många goda skratt. En sommardag när hon kommer hem från jobbet upptäcker hon att det finns en geting i lägenheten, det hon gör då är att låsa in sig på toaletten och sitter där tills hennes sambo kommer hem några timmar senare, ropar åt honom genom dörren att han måste fixa bort getingen innan hon kan komma ut.
En annan dag - faktiskt samma sommar - är jag inne på växeln och står och röker genom fönstret som är alldeles bredvid den plats där M sitter när hon är på jobbet. Vi småpratar lite mellan hennes samtal med kunder och har allmänt trevligt. Hon får ett samtal med en kund som drar ut på tiden - kunden har många frågor om både det ena och andra - in genom fönstret där jag står kommer en liten geting inflygandes, flyger förbi mig och fram till M där den får för sig att passera mellan M och hennes dataskärm. M får syn på den och panik utbryter! Hon slänger telefonluren på bordet, kastar sig tillbaka i sin kontorsstol - som har hjul och därför rullar iväg till andra änden av rummet. Hon pekar och fäktar och väser åt mig att genast se till att odjuret kommer ut igen! Jag som i det här läget skrattar och har jätteroligt får tag på en tidning och efter någon minut flyger odjuret på evigt gröna ängar. M tar sig samman, rullar fram till sin plats igen, tar luren och säger till kunden:
- Ursäkta mig, men det kom en geting.
Jag skrattade så jag var tvungen att lämna rummet!
Det kommer komma fler historier om M men det här får räcka för idag.
