TAXISNACK

Gjort bort sig har väl alla människor någon gång och jag är inget undantag. Den här händelsen utspelade sig i början av min taxi karriär. På den tiden - i början av 90-talet - körde jag endast nätter och man hade ju sina speciella platser där man visste att det kom kunder. Som på torsdagar, då skulle man stå utanför Frimurarlogen i Örebro, för där var det mycket handelsresande. Man kunde köra skytteltrafik mellan "Frimis" och Scandic Hotell. Men även Örebroare - i medelåldern - gick på denna lokal just denna dag. Jag hade vid flera tillfällen kört en mycket trevlig herre som alltid småpratade lite under sin resa från Frimis till Södra Lillåstrand. En tur som tar cirka 10 minuter.

En kväll står jag som vanligt vid vår taxistolpe ute på Frimurarholmen och halvsover i väntan på kunder. Bakdörren öppnas och "min" trevliga herre kliver in och har denna gång damsällskap med sig. Jag såg min chans att - som jag tyckte - visa min yrkesskicklighet och säger helt sonika:

- Nä men hej! Och ni vill till Södra Lillåstrand.

Min trevliga herre harklar sig och mumlar att:

- Nej tack, vi ska till Björkhaga.

Jag som inte riktigt hängde med på vad det var frågan om tittar försiktigt i backspegeln och ser att damen tittar frågande på mannen och mumlar något till honom. Han i sin tur försöker se helt oförstående ut. Då trillar min polett ner. Damen är naturligtvis hans fru och dom bor i Björkhaga. Nu gällde det att försöka rädda situationen. Så jag vänder mig om och säger:

- Oj, jag ber om ursäkt, jag blandade ihop dig med någon annan.

Jag vet inte om det gick hem för jag hörde att frun i sitt mumlande frågade mannen flera gånger om vad jag hade sagt. Hur som helst körde jag mannen flera gånger efter den här händelsen. Han tog aldrig upp det som hänt och var alltid lika trevlig, och han fortsatte att åka till Södra Lillåstrand.

Jag lärde mig att aldrig försöka vara bättre än man är och att låta bli att spela duktig.