TAXISNACK

Ja, det är kanske det jag har. Resfeber? Tur att alvedon hjälper. Idag har jag i alla fall lyckats ta mig till revisorn och lämnat in månadens papper, hämtat dollar på banken (Håkan vet inte att man inte behöver papperspengar mer än till möjligtvis taxi och vägtullar och som vanligt litar han inte på mig heller), tvättat det sista, sett till att någon tömmer brevlådan (glömde fråga om han har lust att skotta snö) och letat fram resväskan ur skrubben. Imorgon blir det först jobb sen packa...

Hoppas att resfebern (om det nu är det) försvinner så fort man kommer till Arlanda. Men för säkethetsskull tänker jag packa med mig apoteket med alvedon, treo, kan jang, nässpray och allt annat som skulle kunna behövas om det nu skulle visa sig att jag har en vanligt förkylning som bara råkar ha en väldigt underlig början.

Nu blir det sängen igen och mer DVD-box :)

Nu drar det ihop sig. Idag skulle jag fixa allt det där som måste fixas innan man åker. Tvätta, lämna papper till revisorn, betala fakturor, uppdatera hemsida... Ja, vad händer? Jo jag får super hög feber!

Inatt har jag tydligen varit superhet (Nä, inte på det sättet utan bara jätte varm) och dessutom yrat och haft mig?? Usch! Men jag känner mig faktiskt inte sjuk. Bara feber liksom. Mamma vräkte i mig alvedon och Kan Jang imorse och beordrade sängläge. Ibland gör man som mamma säger.

Det är absolut superdålig tajming att bli sjuk nu! Men vi hoppas på att det bara är feber och inget annat. Fick ta mig en extra ledig dag imorgon och hoppas på att kunna fixa allt då istället.

Nu ska jag krypa tillbaka till sängen och slå på nån bra DVD-box....

Nu är det en vecka kvar innan vi åker och man känner att man har tusen saker som måste fixas innan... Hur ska man hinna?

Det roliga är att även om man inte hinner så åker man i alla fall... Och även fast man åker utan att ha hunnit så kommer inte jorden gå under... Och även om man åker fast man inte hunnit och jorden inte går under så flyter allt på som vanligt ändå... När man kommer hem så har världen bara rullat på och de flesta har inte ens hunnit märka att man varit borta. Ingen panik. HÅKAN! (Det här är en hemlig uppmaning till min reskamrat att bara ta det cool och njuta av livet.)

Snö i mitten på november! Är det bra? Ja, för taxi är det bra. Körningarna ökar markant. Nej, för MIG är det INTE bra. Jag vill inte skotta snö. Inte än! Det är ungefär en månad för tidigt.

Idag har jag gjort en intressant reflektion. Nu när det är snö överallt så kan man särskilja två typer av människor. De som skakar av sig snön innan dom går in och dom som inte gör det. Hur kommer det sig att det för en del människor är så totalt självklart att man stampar av sig om fötterna innan man går in, medans det hos andra inte ens existerar. Min första iakttagelse idag gällde skolbarnen. De flesta är duktiga och ser till att så lite snö som möjligt kommer in i bilen, en storebror påpekade för sin lillebror att han inte fick dra in snö i bilen. Väluppfostarde barn!

När man sen kommer tillbaka till taxistation upptäcker man att en av kollegorna (en man som måste räknas som vuxen) bara kliver rakt in och drar med sig halva taxiplan med snö in i kojan! Jag som inte kan hålla käften påpekar då detta. En stund senare ser jag samma kollega gå ut och sätta sig i bilen, hans egen relativt nya bil, och samma sak inträffar. Han kliver bara rakt in! Han kommer ju ha en sjö i bilen innan dagen är slut.

Summa sumarum... Barnen på morgonen ansåg jag vara väluppfostrade, men vad ska jag anse om min kollega?
Jag har gett mig själv i uppdrag att spana in hur kollegans pappa bär sig åt.

Ja, nu var det ju ett tag sen jag skrev nåt på den här sidan och egenlitgen har jag väl lagt ner den. Men nu är det så här att jag åker till New York om några veckor och i ett svagt ögonblick lovade jag att jag skulle blogga och lägga upp lite bilder när jag är där. Och istället för att starta en ny blogg bara för en resa så kör jag här istället.

Har man lovat så har man. Så nu är min tanke att lägga upp lite förberedelser till resan och sen själva resan. Skulle det hända nåt kul i taxin så kommer självfallet det också att dokumenteras. Redan nu kommer en händelse från igår.

Jag fick en hämtning på Degerfors tågstation med slutdestination Karlskoga. På beställningen fanns inget namn på kunden utan istället texten "en engelsktalande herre".

Väl nere på stationen syntes först ingen intresserad till, men jag ställde mig i alla fall framför dörren till stationshuset och väntade. Efter en stund kommer det ut en herre. Han går försiktigt fram emot bilen och tittar lite frågande på mig.

Jag kliver självklart ur bilen, går fram emot mannen och följande konversation utspelar sig:

Jag: - Have you orderd a taxi?

Mannen: - No, I haven't.

Jag: - Shall I order one for you?

Mannen: - Well, we have talked to SJ and they have promised us a taxi to Stockholm. Is that you?

Jag: - Sorry, it's not me. I'm going to Karlskoga. I don't know anything about at taxi to Stockholm.

Mannen: - Du talar möjligtvis inte svenska?

Jag började naturligtvis asgarva!